Smultronställen!
TIPS!
Koppla av i sommar med bland andra Bellman i Litteraturbankens sommarantologi Smultronställen (Paulina Helgeson & Cai Alfredson, red)
Årsmöte 2017
Gutår båd natt och dag!
Ett femtiotal besökare hade samlats i Bonnierfamiljens vackra representationsvilla Nedre Manilla på Djurgården den 23 april i år. Bellmanssällskapet höll ett snabbt exekverat årsmöte lett av ordföranden Mats Hayen. Tre nya styrelseledamöter valdes in: Jonas Nordin, Kristian Gustavson och Lena Willemark (mer om de nya i Notiser här på hemsidan). En tyst minut hölls för vår arkivarie Cecilia Wijnbladh, vars plötsliga bortgång i mars månad lämnade oss alla i bestörtning och saknad. Avgående vice ordföranden Henrik Mickos avtackades in absentia med en originalutgåva av Bellmans gynnare Anders Lissanders skrift om Jord-päron från 1773.
Underhållningen bestod av en 75 minuter lång föreställning med Bellmantolkaren Richard Forsgren, ackompanjerad av den unge jazzgitarristen Leo Krepper. Bland landets många lysande Bellmantolkare har Forsgren snabbt etablerat sig som en av de främsta. Han har utvecklat sina tidigare föreställningar i delvis nya riktningar och med strålande resultat.
Med ett antal Bellmanklassiker blandade med några mindre kända visor och upplästa dikter tog han publiken på en resa i epistelpersonernas erotiska och bacchanaliska med- och motgångar och i Bellmans egen personliga sorg över förlusten av sonen Elis.
Till de starkaste numren hörde ”Vaggvisa”, ”Värm mer öl och bröd”, ”Ach du min moder”, ”Bröderna fara väl vilse ibland” och den drastiskt komiska förstaversionen av ”Glimmande nymf”.
Som skådespelare kan Forsgren gestalta Fredmanfigurerna och deras sinnesstämningar och känsloskiftningar med kroppsspråk och mimik, så som visorna nog framfördes som salongsunderhållning på Bellmans tid och också av Bellman själv. Det ger en ytterligare dimension både till texterna och musiken.
Detsamma gör Leo Kreppers nyskapande gitarrarrangemang. Krepper tar sig an Bellmanmelodierna med känslighet och djärvhet. I hans nygjorda arrangemang av ”Märk hur vår skugga” sammansmälter 1700-talets bruk av självständig ornamentation med jazzens bruk av synkopering i en oväntad, personlig och andlöst vacker tolkning.
Jag hoppas innerligt att Richard Forsgren fortsätter att utveckla epistlarnas personer och lär känna dem så långt det bara går för att gestalta dem i deras egen miljö. Det skulle gjuta nytt liv den ofta svårförståeliga epistelvärlden och ytterligare hjälpa den intresserade att skilja mellan den värld som Bellman skapade och den som Bellman levde i, vilka ännu i denna dag alltför ofta sammanblandas. Det vore också en utgångspunkt för Bellmantolkningen och en fantastisk plattform för såväl tradition som förnyelse.
Jennie Nell
Fredmans testamente briljant tolkat på årsmötet
av Hans Nilsson
Tidigare publicerad i Hwad Behagas? N:o 2 Anno 2016
Peter Collin med Göran Eriksson på fiol och Mats Schubert på klaviatur lägger nytt till Bellmans verk. Med hänsyn till Manillas sekretess har musikerna här försetts med helt annan bakgrund. Fotomontage: Tommy Grünbaum ©
Fredmans testamente är en samling texter som gavs ut långt efter Bellmans död. Det var litteraturhistorikern Per Adolf Sondén som påverkad av tidens Bellmanvurm samlade in och såg till att publicera skaldens efterskörd. P. A. Sondén var den förste som kritiskt granskade texterna, som gick tillbaka till handskrifterna och sökte äkthetsstämpeln hos de åtskilliga texter som cirkulerade och som sades vara av Bellmans penna. Sondén kallade sin utgåva, som kom i mitten av 1830-talet, Fredmans testamente.
Senare Bellmansforskare har kunnat visa att samlingen inte alltigenom bär äkthetens stämpel, men åtskilligt är tvivelsutan av Bellmans hand.
Ännu en samling av Bellmanstexter med samma titel, Fredmans testamente, gavs ut av Johan Gabriel Carlén 1861.
Nu äntligen har dessa texter lyfts fram i ljuset tack vare Bellmantolkaren Peter Collin, som nyligen framförde sina egna tonsättningar ur Fredmans testamente på Bellmanssällskapets årsmöte.
Läs mer: Fredmans testamente briljant tolkat på årsmötet
Återfunna melodier klingade i Börssalen
Martin Bagge, föreläsare och trubadur, Jennie Nell, Sällskapets sekreterare, tillika notställ.
Foto: Anita Ankarcrona.
av Catharina Grünbaum
[Tidigare publicerad i Hwad Behagas N:o 1 Anno 2016]
Kunskap och konst förenades när Martin Bagge höll årets föreläsning till Olof Byströms minne den 7 februari. Lucidor, Runius, Wivallius, Dalin, Bellman och melodierna till deras dikter var ämnet.
Läs mer: Återfunna melodier klingade i Börssalen
Danska dikter om Bellman
Jennie Nell
Carl Michael Bellmans 275-årsjubileum firas med bravur i vårt grannland. Som ett led i detta firande utlyste Selskabet Bellman i Danmark, på initiativ av dess ordförande Søren Sørensenen, en diktartävling över Bellman, som en markering av att danskarna kontinuerligt värdesätter Bellmans inflytande på danskt kulturliv. Utlysningen riktade sig till medlemmar av det danska Bellmanssällskapet, av Danskt-Svenskt Författarsällskap, och av Dansk Forfatterforenings lyriker. SBiD:s styrelse utsåg sedan de tre bästa dikterna ”om eller till Bellman”. Alla bidrag inkom och bedömdes anonymt. Den vinnande dikten lästes upp under Bellmandagen, som danskarna firade den 16 augusti 2015. De tre vinnande dikterna kommer att publiceras.
Läs mer: Danska dikter om Bellman
Recension: Gutår Båd Natt och Dag
av Jennie Nell
[även publicerad i Hwad Behagas? n:o 3-4 Anno 2015]
Richard Forsgren. Foto: Elisabeth Zeilon ©
Långt innan trubadurerna gjorde Carl Michael till sin var han skådespelarnas poet. De första uttolkarna av Bellmans visor var hans skådespelarvänner, inte minst Lars Hjortsberg, som var en av sin tids största skådespelare och som kom att bli en av de första betydande Bellmantolkarna.
Läs mer: Recension: Gutår Båd Natt och Dag
Recension: ”Strunt alt hvad du orerar” av Peter Lind
Avhandlingsförfattaren Peter Lind. Foto: Uppsala universitet
Tidigare publicerad i TfL Tidskrift för Litteraturvetenskap 2014:3-4 ISSN 1104-0556, ss.141-143 och publicerad på Bellman.org med tillstånd från TfL.
© TfL och Jennie Nell 2014
Peter Lind, ”Strunt alt hvad du orerar”. Carl Michael Bellman, ordensretoriken och Bacchi Orden, Studia Rhetorica Upsaliensa 4, red. Otto Fischer, Uppsala: Uppsala universitet, 2014, 322 s. (diss. Uppsala)
Efter att länge ha förknippats nästan uteslutande med Fredmandiktningen,har Carl Michael Bellman (1740–1795) under de senaste tre decennierna ägnats flera studier som belyser andra delar av hans författarskap: 1986 studerade Sven Thorén Bellmans religiösa diktning, och 2004 försvarade Stefan Ekman sin avhandling om Bellmans gravdikter,för att bara nämna ett par. Den 4 april 2014 sällade sig Peter Lind till denna skara, då han försvarade sin doktorsavhandling om Bellmans Bacchi Orden vid Uppsala universitet.
Läs mer: Recension: ”Strunt alt hvad du orerar” av Peter Lind
82 epistlar, 65 sånger…och drygt 2000 andra verk!
Nu finns Carl Michael Bellmans samlade verk med kommentarer på nätet
Vår nationalskald Carl Michael Bellmans samlade verk har länge varit fördolda i antikvariatens och bibliotekens hyllor. Nyutgåvor har avlöst varandra, men dessa har nästan enbart bevärdigats den välkända Fredmandiktningen, vilket medfört att stora delar av ett världsunikt författarskap riskerat att falla i glömska. Den 4:e februari 2015, på Carl Michael Bellmans 275-årsdag, tillgängligjorde Bellmanssällskapet hela Bellmans kända produktion med kommentarer i digitaliserad form här på hemsidan.
– Att vi nu kan publicera och kostnadsfritt tillgängliggöra hela Carl Michael Bellmans kända – och till stora delar okända – författarskap med vetenskapliga kommentarer, i ett mycket läsvänligt Flipbookformat, gör att närheten till hela det storslagna författarskapet ökar. Vi är övertygade om att den nya tillgängligheten kommer att driva intresset för Bellman, säger Anita Ankarcrona, ordförande för Bellmanssällskapet.
Bellmanssällskapet äger rättigheterna till den så kallade Standardupplagan (StU) av Bellmans samlade skrifter. I takt med att intresset för Bellmans verk har ökat både nationellt och internationellt har Bellmanssällskapets hemsida blivit en mycket viktig och växande kunskapskälla för såväl musik- som litteratur- och tvärvetenskaplig forskning, och inte minst för förståelsen och upplevelsen av Carl Michael Bellmans mångfacetterade produktion.
”Det finns ej tid, som dessa toner söver,
Det finns ej land som deras like har”.
”Hvad du min syn behagar, Du lilla vackra bref!”
Ur Lust-spel den 17 juli 1790 (StU VI)
av Jennie Nell
[publicerad i Hwad Behagas? N:o 1 Anno 2014]
Kronor 31 900 – det är ungefärligen vad 100 riksdaler banco i slutet av 1700-talet hade varit värda i dag. En imponerande summa att klistra på ett brev. Men nu gäller det i stället 100 moderna riksdaler som man i Bellmans namn kan pryda sina försändelser med.
Den 27 mars i år släppte nämligen Posten ett nytt Bellmanfrimärke med valören 100 kronor. Det är det sjätte i raden av märken med Carl Michael Bellman som motiv. År 1940 kom två, med valörerna 5 och 35 öre. År 1990 befann sig Bellman i sällskap med Evert Taube i en utgivningsserie där Peter Dahls epistelmotiv användes på märken med valören 2,50 kronor (Ep. 6, 23 och 33), och 2006 samsades 1700-talskompositörerna Mozart, Kraus och Bellman på ett frimärke värt 10 kronor.
Läs mer: ”Hvad du min syn behagar, Du lilla vackra bref!”
Pastoralt med Martin Bagge
Sjung herde i lunden och qväd!
Carl Michael Bellmans pastoraler var temat för Bellmanssällskapets höstkonsert den 12 oktober 2014. Sällskapets Hans-Jacob Bonnier hade upplåtit Nedre Manilla på Djurgården som stilfull inramning.
Läs mer: Pastoralt med Martin Bagge
Fler artiklar…
- Frihetstidens musikaliska miljö gav Bellman inspiration och spelrum
- En Tysk, en Amerikan och en Bellman…
- Det var en jesuit, en italienare och en Bellman…
- Dejlig dansk förfriskar Bellman
- Bellmanssångens Air
- Bellman på Plattan
- Bellman i västerled
- Bacchus uppåt på Börsen!
Frihetstidens musikaliska miljö gav Bellman inspiration och spelrum
Melodilånen i de första visorna i Bacchi Orden (BO), Fredmans Epistlar (FE) & Fredmans Sånger (FS) visar att Bellman tidigt kände till många ledande tonsättare. Så småningom växte hans egen bekantskapskrets och han lärde personligen känna några av dem.
Johann Heinrich Romans (1694 -1758) pionjärinsats för Sveriges musikliv medförde en betydligt mera omfattande musikalisk aktivitet än förut. Denne ”Den Svenska Musikens Fader” startade år 1731 för första gången en reguljär konsertverksamhet i Stockholm.
Läs mer: Frihetstidens musikaliska miljö gav Bellman inspiration och spelrum
En Tysk, en Amerikan och en Bellman…
Hur var Bellmans förhållande till världens presidenter? Ja, i första numret av Hwad Behagas, år 1781, omnämns förvisso ”General Washington”. Sedan är det mer eller mindre stopp. Men andra presidenter har hyllat Bellman!
För några år sedan fick jag tillfälle att presentera Bellmans liv och leverne för dåvarande tyske förbundspresidenten Johannes Rau. Allt skedde under en utsökt middag på Drottningholms slott. Som seden och artigheten bjuder överlämnade jag en tysk översättning av Lars Huldéns utmärkta skrift om skalden. Detta uppskattades uppenbarligen.
Läs mer: En Tysk, en Amerikan och en Bellman…
Det var en jesuit, en italienare och en Bellman…
av Jennie Nell
[Publicerad i Hwad Behagas? n.o. 2, 2013]
Den 18 juli i år utspelades något ovanligt i närheten av turistorten Castiglione della Pescaia i provinsen Grosseto i Toscana: Bellman var där!
Under sin livstid kom han aldrig till Italien. Det ryktas att Gustaf III ville ha honom med på sin italienska resa 1783, men av någon anledning grusades planerna, och Calle satte aldrig sin fot på italiensk mark. Men nu, 230 år senare, har han satt tydliga spår i det land vars språk och musik han ändå kom i betydande kontakt med.
Den italienske forskaren och översättaren Dr Massimo Panza (som omnämnts tidigare i dessa blad i samband med hans översättning av Fredmans epistlar och Fredmans sånger samt hans generösa översättningsarbete för Bellmanssällskapets hemsida) hade tillsammans med tre musiker arrangerat en minikonsert med Bellman – på italienska.
Läs mer: Det var en jesuit, en italienare och en Bellman…
Dejlig dansk förfriskar Bellman
av Hans Nilsson ©
Ofta när jag lyssnar till Bellman i främmande språkdräkt slås jag av hur omedelbart och nära jag upplever visorna. Kanske beror det på att en översättare inte är bunden till ett 1700-talsspråk.
Hur ogärna vi än vill medge det gnager tidens tand på Bellmans texter. Ingen vettigt sinnad visvän skulle få för sig att nyöversätta Bellman till modernare svenska. De tankar och ord Bellman satte i sten för över 200 år sedan sitter i sten och skall så sitta. I översättning kan man däremot tillåta sig att förnya Bellmans ord. Jag brukar beskriva Danmark som Bellmans andra hemland och för mig sydsvensk är danska lite av ett andra hemspråk. Därför tycker jag det är så oerhört förfriskande att höra Bellman sjungas på danska, visserligen är texterna till skillnad från de svenska originalen ristade i damm, men de kommer mig så omedelbart nära.
Läs mer: Dejlig dansk förfriskar Bellman
Bellmanssångens Air
©Anders Hallengren
I det avslutande och avgörande tragiska skedet i Harold Pinters och Joseph Loseys kända filmatisering av Leslie Poles Hartleys roman The Go-Between utbryter ett åskväder som förmörkar bilden och vars slagregn blir ett oroligt och olustigt understrykande av upplösningen och fallet. Ovädret markerar vändpunkten i handlingen, peripetin.
Bellman på Plattan
Foto: Petra Hellberg
Bellman! Klara Soppteater, Kulturhuset i Stockholm.
Utropstecknet är i högsta grad motiverat för denna gripande förställning med underrubriken ”Bellmans texter med dagens sound. En rå Bellman till tröst”.
Regissören Hugo Hansén, som länge levt med tanken att göra en föreställning på Bellmans text och musik, har iscensatt ett rekviem. Döden är gravitationscentrum.
Bellman blev Hugos ”samtalspartner” och tröst sedan han i tjugoårsåldern mist sina föräldrar. I Bellmans texter fann han vägar till att hantera sorgen, bejaka stunden och finna livsglädjen – i förgänglighetens och dödens skugga. Han ser Bellmans dikt som en dikt om människans villkor, en existentiell dikt, att jämföra med Shakespeares verk. En polykrom livsgobeläng med inslag av guld – på en svart botten.
Bellman i västerled
av Henrik Mickos, tillfällig Bellmansutpost på Orkney
[Publicerad i Hwad Behagas? n.o. 2, 2013]
”Charles Michael Bellman”! Ja, så hade han kunnat heta om han varit född och uppvuxen på Orkneyöarna . . . Det var starten på mitt uppträdande!
I ett mera ovanligt trubaduruppdrag – resultatet av en inbjudan till att uppträda på en skandinavisk kulturafton – flög jag i maj till Kirkwall, Orkney-öarna precis norr om det skotska fastlandet.
Bacchus uppåt på Börsen!
av Cecilia Wijnbladh
[publicerad i Hwad Behagas? N:o 1 Anno 2014]
Numera fil.dr Peter Lind berikad med Bellmanssällskapets manschettknappar efter en bejublad föreläsning i Börssalen
Muntra, upplysta och med ny kunskap om 1700-talets och Carl Michael Bellmans ordensväsende vandrade vi ut i vintermörkret efter att ha fått vara med om en lika vitter som munter föreläsning av Peter Lind, vår nye styrelseledamot från Uppsala.
Hans föreläsning till det det återkommande evenemanget ”Olof Byströms minne” (i år den 9 februari) byggde på avhandlingen ”Strunt alt hvad du orerar” – Carl Michael Bellman, ordensretoriken och Bacchi Orden, på vilken han sedan disputerade den 4 april i Uppsala med Lars Lönnroth som opponent. Publiken fick sig till livs en veritable uppvisning inte bara i lärdom inom detta för många tämligen okända område utan också i en Bellmansk förmåga att gestalta dels i sång och text, dels som instrument, det vill säga ljudhärmande, i Carl Michaels anda.