Bellmans Stockholm
Bellman rör sig i sin diktning nästan uteslutande i Stockholmsområdet; i amiral Carl Tersmedens memoarer omtalas han som ”stadens kände poet”. Trots att Carl Michael gick ur tiden för mer än två sekel sedan finns det en rad platser i huvudstaden som speglats i hans liv eller diktning och som bevarat något inslag från skaldens tid.
Nedan presenteras ett antal på detta vis ’intakta’ Bellmanmiljöer i bilder med kortare, förklarande texter.
Drygt femtiotalet sådana platser uppräknas för övrigt i boken Bellman var där, Stockholm (1997), skriven av styrelsemedlemmar i Bellmanssällskapet. Boken finns till försäljning via Bellmanssällskapet.
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Värdshuset Klubben
I Mälarhöjden, nära sydvästra mälarstranden vid stora farleden, en knapp mil från Stockholms City, ligger halvön Klubben, länge en rastplats för sjöfarande. Bellman besökte den ofta då han hade släkt på den närbelägna Hägerstens gård. I Fredmans Epistel n:o 42 beskrivs hur sällskapet spelar kort på värdshuset på Klubben, ovanligt nog för att vara Bellman, i en genuin vintermiljö, där ”det snögar och blir kallt” och ”Vargar tjuta öfver alt”.
Mälarhöjden, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Fader Höks krog
Invid Värdshuset Klubben i Mälarhöjden fanns på Bellmans tid en enklare krog, beskriven i Fredmans Epistel n:o 49, där krögaren heter fader Hök. Denne välkomnar sällskapet som kommer per båt på Mälaren, som vimlar av andra farkoster – ett av skalden ofta och kärleksfullt beskrivet sceneri. Berömda är orden ”Minsta vinkel osar finkel”, anspelande på puttrande brännvinspannor i hus utmed stränderna.
Mälarhöjden, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Hägerstens gård
Kämnären Claes Arrhén von Kapfelman var gift med Bellmans äldsta syster Catarina Christina, och hade 1765 köpt Hägerstens gård, där skalden sågs som en flitig gäst. Gården är belägen alldeles ovanför dagens Axelsbergs centrum. Från Bellmans vistelser här finns många texter bevarade. Exempelvis Fredmans Sång n:o 65, versbrevet till vännen och gynnaren Elis Schröderheim, innehåller en scen med en rolig skildring av en jakt här ute, och är sålunda daterad Hägerstens gård.
Axelsberg, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Årsta gård
Under ett ungdomsår bodde Bellman med sina föräldrar på Årsta gård. Mot slutet av sitt liv återknöt han kontakten med denna miljö och dess dåvarande härskarinna Märta Helena Reenstierna, kvinnan bakom den berömda Årstadagboken. Han framförde egna verser vid slåtterfesterna och hon kallade honom sin ’egen gårdspoet’. När Bellman 1794 satt i häktet i högvaktsflygeln på Kungliga Slottet sände hon honom en flaska körsbärsvin till tröst.
Årsta, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Faggens krog
På Gaveliusgatan nära Vitabergsparken på Södermalm ligger denna byggnad där familjen Fagge på Bellmans tid drev en omtyckt krogrörelse. I Fredmans Epistel n:o 55 beskrivs hur ett glatt sällskap fördriver tiden här med kägelspel och andra förlustelser.
Gaveliusgatan 5 A, Östra Södermalm, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Fågelsången
Bellman vistades ofta utanför dåtidens Stockholms hank och stör, i vad som nu är Hägerstens församling. Han besökte gärna Fågelsångens gård vid västra änden av sjön Trekanten, bebodd av hans yngre syster Fredrika Eleonora och dennes make slottskassören Georg Stiernhoff.
Låt inte lura er: vad som ser ut att vara gårdens huvudbyggnad är bara en fondkuliss! Den högra flygeln är det riktiga boningshuset.
Gröndal, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Ekensberg
På 1700-talet kantades den stora farleden på Mälaren in mot Stockholm av krogar i de sjöfarandes tjänst. En av de mest kända låg i detta hus i Ekensberg i dagens Gröndal. Om livet här skriver Bellman målande i Fredmans Epistel n:o 48, där dunsen från kloten på kägelbanan överröstar snarkningarna från en kroggäst som somnat med en sten (!) som huvudkudde.
Ekensberg, Liljeholmen, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Stadsmuseet
Stockholms stadsmuseum vid Södermalmstorg är inhyst i ett magnifikt palats som på Bellmans tid utgjorde stadens södra Stadshus. Här fanns en källarkrog som skalden gärna besökte. Och här möttes Augustiorden, för vilken Bellman var talman. Sällskapet tillkom i syfte att lovorda det gustavianska kungahuset. Man firade Gustaf III:s namnsdag, födelsedag och revolutionsdag. I ett sådant sammanhang skrev skalden följande hyllning: ”Lefve Gustaf, vår Kung, vår Far! Så länge blod än finns i någon åder quar, Så rinne det till hans försvar!”
Ryssgården, Södermalm, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Källaren Gyldene Freden
Denna legendariska alltjämt fungerande krog vid Österlånggatan 51 i Gamla Stan besöktes givetvis av Bellman. Bland annat låter han den bli startpunkten för en krogrunda med ’Bacchi soldater’ och som inleds sålunda: ”Förgyllda Freden – karl, bliv i leden! Härifrån på stund patrullen går.” Vår tids främste Bellmankännare, Gunnar Hillbom, har dock anmält viss tveksamhet om Carl Michael faktiskt skrivit den texten.
Österlånggatan 51, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Krogen Krypin
En av de mest kända av Fredmans Epistlar är n:o 23 ”Ach du min Moder!”. Inledningsvis skildras där den grave alkoholistens dystra morgon, fylld av ångest och ruelse i rännstenen utanför krogen Krypin vid Järntorget i Gamla Stan. Så småningom öppnas dock dess dörrar och stämningen skiftar…”Hurra Courage! Lustigt Bagage! Friskt i flaskan, hej!”. En av Fred Åkerströms allra främsta Bellmantolkningar avser just denna epistel.
Järntorget, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Gamla Riksbanken
I yngre år hade Bellman planer att arbeta i något av de statliga verken. Han tjänstgjorde i Manufakturkontoret och Tullverket men utan nämnvärd framgång. Redan nitton år gammal sökte han in vid Riksbanken – vid denna tid inhyst i detta hus vid Järntorget i Gamla Stan. Det bevarade protokollet från inträdesprovet visar att han hade svårt att skilja mellan täljaren och nämnaren (!). Sju gånger sju gick bättre så han fick trots allt arbeta i banken under fem år.
Järntorget, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Krogen Rostock
Fredmans Epistel n:o 45 handlar om slagsmålet på krogen Rostock, belägen i detta hus på Västerlånggatan 45 i Gamla Stan. Här blev Mollberg attackerad och blåslagen när han satt och spelade en polska och kommenterade ”Pål’ns conjunctur”. Hans vedersakare menade att Mollberg därmed lagt sig i storpolitiken – Polens första delning hade skett 1773 – och utbrast förtretad ”Hvad fan angå dej Pålens affärer?”
Västerlånggatan 45, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Stora Nygatan 20
Bellman hade ständiga problem med ekonomin och familjen tvingades därför ofta flytta. Vid denna adress i Gamla Stan bodde han och familjen 1787-1789. Här tillkom den länge mycket populära vaggvisan ”Lille Charles, sov sött i frid”, avsedd för makarnas nyfödde son Carl.
Stora Nygatan 20, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Bellmans grav
Bellman är begravd på Klara kyrkogård. Hans stora minnesvård nära utgången mot Klarabergsgatan, prydd av vännen Tobias Sergels medaljong över skalden, restes av Svenska Akademien år 1851. Att Bellman är gravsatt på denna kyrkogård är bekräftat. Däremot känner man numera efter omgrävningar på 1800-talet inte till den exakta platsen.
Klara kyrkogård, Norrmalm, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Urvädersgränd
Inom loppet av några mycket produktiva år under första hälften av 1770-talet hyrde Bellman en vindsdublett i vad som numera är Par Bricoles hus på Urvädersgränd nära Götgatspuckeln. Här tillkom bortåt tre fjärdedelar av Fredmans Epistlar, bland dem mästerverk som n:o 33 ”Stolta stad” och n:o 25 ”Blåsen nu alla”.
Urvädersgränd 3, Södermalm, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Stora Sjötullen
Långholmen är en miljö som återkommer i Bellmans diktning. Sålunda figurerar det där belägna spinnhuset – för lösdrivande eller och prostituerade kvinnor– inte sällan som ett hot mot Ulla Winblad. I Fredmans Epistel n:o 48 omnämns den Stora Sjötullen som fanns på ön, och som från 1785 inhystes i detta hus.
Långholmen, Stockholm
©Text: Bo G. Hall, Foto: Fernando Orellana
Stora Henriksvik
Stora Sjötullen på Långholmen höll i många år till i Stora Henriksvik, som var tullskrivarens kontor och boställe. På senare tid har, efter en omfattande renovering, i detta hus inrättats ett fint litet Bellmansmuseum på privat initiativ och i samarbete med Sällskapet Bellmans Minne.
Långholmen, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Apotekarehuset eller Apotekshuset
Apotekarehuset uppfördes 1741 som varvsägarboställe och var det första stenhuset i området. Inredningen, med målningar i kinesisk stil från 1760-talet då af Chapmans bodde här, inspirerade Bellman till Fredmans Epistel n:o 22, ”Till the nybyggare på Gröna Lund”. Även Fredmans Epistel n:o 25, ”Blåsen nu alla” har motiv från Apotekshuset, där det alltjämt finns en väggmålning föreställande Vattnets element i anslutning till Bouchers målning Venus triumf, som riksrådet och kanslipresidenten greve Carl Gustaf Tessin inköpt, och som fortfarande finns i Stockholm. Huset rymmer numera Gröna Lunds administration.
Lilla Allmänna gränd 3, Djurgården, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Mjölnargården
Mjölnargården är från 1700-talets början och ingick i en malmgård som även innefattade Bellmanhuset. Ett tag på 1700-talet var här en krog. Gröna Lund använder det idag som ett konditori inne på tivoliområdet.
Lilla Allmänna gränd 10, Djurgården, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Bellmanhuset på Djurgården
Bellmanhuset på Djurgården ingår tillsammans med Mjölnargården och några andra nu förlorade hus i ett komplex som tillhörde varvet. Den omtalade lunden låg möjligen mellan de två bevarade husen, alltså idag inne på tivolis område. I frontespisrummet är tak och väggar målade, troligen av Petter Lorenz Hoffbro. På varvsområdet fanns krogar för varvspersonalen och besökare, och hit eller till Mjölnargården förläggs handlingen i Fredmans Epistel n:o 62, ”Angående sista balen på Gröna Lund” och Fredmans Epistel n:o 12, ”Elegie öfver Slagsmålet på Gröna Lund”.
Långa gatan 4, Gröna Lund, Djurgården, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Bellmanbysten
Krogen Bellmansro brann ned 1952 och har inte uppbyggts på nytt. Namnet kommer av den byst som Johan Niclas Byström skulpterat med Sergels medaljong som förebild, och som invigdes 1829 på ”en plats där Bellman tyckte om att sitta under en ek”. Det är tveksamt om man vid resandet kunde vara säker på något sådant. Bysten är den första offentliga skulptur i Sverige som ägnas åt en icke kunglig person på allmän plats. Datum för invigningen var den 26 juli, som alltjämt är Bellmandagen i Stockholm.
Bellmansro, Djurgården, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Bellmanstaty
Hasselbacken har sitt namn av den hassellund som revs ned 1792, invid den krog som ett tag hette Dunderhyttan, och som var en mötespunkt för utflykter till Djurgården på Bellmans tid. Statyn är en bronsreplik efter Alfred Nyströms original i zink, som numera står i Kräftriket. August Strindberg satt modell för statyn från 1869.
Hasselbacken, Djurgården, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Nummerlotteriet
Bellman blev 1776 sekreterare i Nummerlotteriet, som hade inrättats av Gustaf III 1773, och som här hade sina lokaler. Han behöll tjänsten till sin död. Det hävdas att han vissa tider hyrde ut tjänsten mot halva lönen. I och med denna befattning kunde Bellman titulera sig ”Kungl. Hof-Secreterare”.
Fasaden döljer tre medeltida hus.
Svartmangatan 9, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Högvakten, norra flygeln
Under tio veckor på våren 1794 satt Bellman ’bysatt’ i Högvaktsflygeln, på Stockholm slott för en skuld om 102 riksdaler. Som statsanställd behövde han inte sitta i stadens bysättningshäkte på Hornsgatan. Icke desto mindre var lokalen fuktig och kall även om sängen, som Bellman skämtsamt uppgivit, en gång varit kung Fredriks egen. Cellen hade fönster mot baksidan. Här skrev han sin Levernesbeskrivning och drack körsbärsvin som Årstafrun kommit med till häktet.
Stockholms slott, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Hemma hos Palmstedts
En trappa upp i hörnlägenheten bodde Bellmans barndomsvän stadsarkitekt Erik Palmstedt och hans hustru Gustava. På 1790-talet deltog författaren Carl Gustaf af Leopold, kompositören Joseph Martin Kraus, organisten Johan Wikmanson, konstnärsbröderna Elias och Johan Fredrik Martin och Bellman med flera i fru Gustavas frukostar och här uppfördes av Carl Michael och Lovisa Bellman kantaten ”Fiskarestugan” av Kraus och Bellman, till Gustavas ära. Till höger i bilden syns det Ehrenstrahlska huset. Båda ingår numera i Storkyrkoskolan.
Svartmangatan 22, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Ehrenstrahlska huset
Ehrenstrahlska huset är från 1600-talet och uppfördes av hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl. Senare kom det att ägas av Peter Hinrich Fuhrman som här öppnade vinstuga, där Bellman, Tobias Sergel och Erik Palmstedt sågs som gäster. Fuhrman var f. ö. styvfar till Engela Friedlein, mor till Bellmans hustru, Lovisa Grönlund. Huset, liksom det Palmstedtska, står på det gamla Svartbrödraklostrets murar och ingår numera i Storkyrkoskolan.
Svartmangatan 22, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Maria kyrka
I kvarteret intill kyrkan i väster föddes Bellman, och han växte upp i det dåvarande huset hundra meter in på nuvarande Bellmansgatan. I kyrkan döptes han med sin morfar kyrkoherden Michael Hermonius som en av faddrarna. Från barndomshemmet gick han över kyrkogården för att komma till mormor och morfar i prästgården. Fredmans Epistel n:o 81, ”Märk hur vår skugga”, utspelar sig på Maria kyrkogård.
Hornsgatan, Södermalm, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Katarina kyrka
Såväl Fredmans Epistel n:o 38, ”Undan ur vägen” som Fredmans Epistel n:o 54, ”Aldrig en Iris”, båda ägnade åt korporal Bomans begravning, utspelar sig på Katarina kyrkogård.
Högbergsgatan, Södermalm, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Platsen för krogen Terra Nova
Sjömanskrogen Terra Nova var belägen i huset i fonden. Där utspelas Fredmans Epistel n:o 5, ”Til the trogne Bröder på Terra Nova i Gaffelgränden” med inledningen ”Käre bröder, så låtom oss supa i fred”. Även Bellmans skämttidning Hwad Behagas? N:o 2 nämner Terra Nova.
Gaffelgränd, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Platsen för krogen Amsterdam
Fredmans Epistel n:o 78, ”Fägne-Spel på Fader Didriks Namnsdag år 1780, sammanställt på Amsterdam, et Näringsställe i Stora Hopar gränd” med inledningsraden ”Knappt Jeppe hant ur gluggen gå in” utspelas här. I parodiska tidningar som Dagligt Allehanda för den 24 Augusti 1773 och Inrikes Tidningar, Stockholm, Torsdagen den 5 September, År 1782 skojar Bellman med namnlikheten med staden Amsterdam. Var i gränden sjömanskrogen Amsterdam var belägen är okänt.
Stora Hoparegränd, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Krogen Clas på Hörnet
Clas på Hörnet öppnades 1731 och har sitt namn efter sin förste traktör, Clas Browall. På Bellmans tid ledde Bellmans vän Petter Helin verksamheten till en glanstid för krogen som nämns flerfaldigt i Bellmans dikter och i hans dramatiska arbeten. Här sammanträdde ordenssällskapet Par Bricole som Bellman tillhörde, och här framförde Bellman hyllningsdikter till vänner, bland dem krögaren själv. Det ursprungliga värdshuset är rivet och kvar av gårdens hus står detta, som sedan 1984 åter är restaurang.
Hörnet av BirgerJarlsgatan/Surbrunnsgatan, Vasastan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Krogen Lilla Hornsberg
Slottet Hornsberg uppfördes av greven och fältmarskalken Gustaf Horn på 1600-talet. På 1760-talet avsöndrades därifrån Lilla Hornberg, en sjökrog med namnet Fördärvet, lämplig för utflykter från staden. I juli 1779 skev Bellman här ett impromptu och 1793 sände han härifrån en versbiljett till vännerna Kempensköld på Tjälvesta, men han uppgav att avsändningsorten är Tripoli och avsändaren en domestik hos Kempensköld. Den halva av huset som är närmast i bild tillhör den äldsta delen, möjligen från 1600-talet.
Hornsbergs Strand 22, Kungsholmen, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Börshuset
Byggnaden ritades och uppfördes av Bellmans vän arkitekten Erik Palmstedt under åren 1767-1778. Börshuset med sin stora ’börssal’ var den främsta festlokalen i den borgerliga staden. Hit gick bl.a. Bellmans fästmö Lovisa på borgerskapets maskerad. Fästmannen stannade hemma och skrev en rimmad hyllning inför hennes hemkomst. I dikten uppmanar han henne att under maskeraden kasta sin mask för att visa sin skönhet för de deltagande, så att inte någon tvekan skall råda om vem som är vackrast.
Stortorget, Gamla Stan, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Kräftriket
Krogen Kräftriket kallas även ’Första torpet’ (d.v.s. det första utanför nuvarande Roslagstull) eller ’Katrineberg’ och var känt för sina goda kräftor. I början av 1790-talet var det ett omtyckt tillhåll för ’piquenique’ utanför staden, och här bjöds en utsikt bort mot det kungliga Haga. Här utspelas Fredmans Epistel n:o 80, ”Liksom en Herdinna”. För statyn från 1869 i zink av Alfred Nyström satt August Strindberg modell.
Kräftriket, vid Roslagstull, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Turkiska paviljongen
I ’gamla Haga’ började kungen sin vistelse i Hagaparken innan paviljongen var byggd och innan det stora slottsbygget kunde påbörjas. I den turkiska ’kiosk’ – f.ö. ett lånord från turkiskan – som Gustaf III låtit Louis Mareliez rita, spelades på nyårsnatten 1789 Bellmans pjäs Dramatiska sammankomsten, om hur skådespelarna vid Kungliga Dramatiska Teatern diskuterar repertoar, rollbesättning, scenkläder men främst det nya teaterreglementet. Dramatens skådespelare spelade varandra och allt slutar i en hyllning till kungen.
Gamla Haga, Hagaparken, Solna
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Gustaf III:s paviljong och Ekotemplet
Av det planerade slottet på Haga blev bara grundmurarna uppförda. Något åldfruämbete hade man kanske inte tänkt inrätta, men Bellman skrev en supplik för att få sin Lovisa ihågkommen vid en anställning och bifogade den nu så berömda Hagavisan, Fredmans Sång n:o 64 ”Fjäril’n vingad syns på Haga”. Nu blev det inget slott, ingen åldfruvärdighet, och kvar står bara kungens paviljong och Ekotemplet – och en av Sveriges visklenoder.
Hagaparken, Solna
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Karlbergs slott
Av alla ordnar som hade Bellman som ’broder’ var Augustiorden den mest politiska, ägnad att hylla och vårda minnet av Gustaf III:s statskupp den 19 augusti 1772. Orden sammanträdde i Södra stadshuset, på Sabbatsberg, och här på det kungliga slottet Karlberg, i orangeriet, som nu är försvunnet. I en lägenhet i orangeriets östra del bodde Bellman med familj i några omgångar.
Karlbergs slott, Stockholm
©Text: Olof Holm, Foto: Fernando Orellana
Elfvik gård, Lidingö
Elfvik inköptes 1775 av hovgulddragare Petter Widman med familj. Widman och Bellman var vänner och ordensbröder i Arla Coldinu Orden, och båda hängivna anhängare till Gustaf III. Fram till Widmans död 1791 sågs Bellman som gäst på Elfsvik, där han satte upp divertissemang och besjöng platsen i många visor, t.ex. Lidingö-bornas sång ”Glada bygd så täckt belägen”, som var den första av Bellmans visor att använda den melodi vi idag mest förknippar med ”Fjäril’n vingad”, (vilket ingen lokalpatriot på Lidingö kan undgå att påpeka). Även Fredmans Sång n:o 21, ”Så lunka vi så småningom” sjöngs för första gången här.
Elfvik, Lidingö